Kroppen: Det börjar synas mer att det är något på gång och många måste köpa större kläder. Vissa som har fött barn tidigare tycker sig känna redan nu att barnet rör sig, men det är fortfarande ganska ovanligt.
Bebisen: Fostret växer snabbt och väger knappt 100 gram. Den här veckan blir det ungefär 14 centimeter långt, mätt från topp till tå. Nu kan fostret få in tummen i munnen, men fortfarande inte styra sina rörelser eftersom nervsystemet ännu är så pass outvecklat. Läpparna börjar få en fylligare form eftersom fett håller på att lagras in. Fostrets hud är tunt och täcks av ett tunt skikt hår som kallas lanugo-hår.
Egna tankar från föregående vecka: Veckan som gått har varit bra. Vissa dagar har jag känt mig lite hungrigare än andra och har då behövt något mer mellanmål. Jag känner inte av några humörsvängningar ännu, lite kortare stubin, men inte alls sådär arg eller gråtig som många beskriver. Jag känner mig så gott som vanligt.
Andreas har fyllt år och av mig fick han en “Angelsounds”, en doppler som man kan lyssna på bebisens hjärtljud med. Vi var ganska skeptiska först och förväntade oss inte att hitta hjärtljudet, delvis för att jag inte är så långt gången och även för att vi inte ville bli ledsna och oroliga om vi inte skulle höra något. Men vi hittade hjärtljudet nästan direkt! Det var fantastiskt att ligga där och lyssna på det snabbt tickande hjärtat och svischande ljudet. Vi njöt! Och lite oro släppte, i alla fall för min del. Det går även att koppla dopplern till datorn och spela in, det har vi dock inte gjort än.
Annars allmänt njuter vi av att magen växer och det därmed blir verkligare. Älskar att lägga handen på magen och tänka att där inne finns en liten liten människa som vi ska få träffa om 6 månader ♥
Jag hade lagat en pasta med krämig baconsås och även fixat en enkel, men ack så god efterrätt, nämligen Nutellmousse. Gillar man Nutella så gillar man garanterad denna!
