måndag 23 december 2013

Välkommen vecka 25

IMG_8200 IMG_8204

Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingersbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.

Bebisen: Fostret är ungefär 33 centimeter och väger runt 700 gram. Det kan knyta sina händer och även få tag på sina fötter. Näsborrarna börjar öppna sig. Fostret kan nu känna smärta och reagerar på beröring, till exempel från en tvilling. Det har en egen rytm i magen då det sover eller är vaket. Fostret liknar alltmer ett nyfött barn i kroppens proportioner, och har samlat på sig mer fett.

Egna tankar om föregående vecka: Förkylningen har varit bättre och är nästan över. Halsbrännan har blivit lite värre tyvärr. Även ryggen kan jag känna av en del efter aktiv dag. Men detta är inget som besvärar mig nämnvärt. Jag har letat reda på lite bra ryggövningar att göra hemma under nästa år. Kanske det kan hjälpa lite.
Bebis blir bara starkare och mer aktiv för var dag som går. Mest aktivitet känner jag på kvällarna och/eller när jag sitter ner. Det verkar som han/hon kanske tycker det blir lite trångt då? Även Andreas har äntligen fått känna de första små buffarna på utsidan. Mys!
Jag (vi) har nu vetat i snart 4 månader att vi ska bli föräldrar men kan ändå tycka att det kännas overkligt och svårt att förstå. Vem är det egentligen som buffar inne i min mage? Hur ser han/hon ut? Vem kommer han/hon likna? Samtidigt som det såklart känns väldigt roligt och spännande så känns det även skrämmande. Vi ska ju ta hand om ett litet barn, ansvara för ett nytt liv. Mäktigt, ofattbart, men alldeles underbart! ♥

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar